Baxter, Sixten

Ultraljudet

I onsdags förra veckan var vi ju på MVC för att genomföra vårt rutin-UL, det ultraljud alla gravida erbjuds att göra halvvägs i graviditeten. Vi går på Mama Mia och har såklart samma barnmorska som när vi väntade Sixten. Det är så bra att gå privat, vi fick välja barnmorska helt fritt! Barnmorskan som gjorde ultraljudet i onsdags gjorde även två av våra ultraljud under förra graviditeten och vi känner så väl omhändertagna på Mama Mia. Jag rekommenderar verkligen deras mottagning!

Vi gjorde ett tidigt ultraljud i vecka 10 för att se så allt såg bra ut eftersom jag var väldigt orolig av någon anledning att det skulle vara något fel på fostret. Då såg allt bra ut och sedan dess har ju magen börjat växa och jag har känt några fosterrörelser.

De första riktiga fosterrörelserna kände jag i New York; flera stycken varje dag, men efter flygresan hem till Sverige hade jag inte känt något på 10 dagar, det gjorde mig lite nervös. Det kändes därför skönt när barnmorskan visade var moderkakan låg. När jag var gravid med Sixten låg moderkakan längst ner, över förlossningskanalen, det var därför jag blödde så mycket halva graviditeten. Jag kände dock alltid väldigt mycket rörelser, de syntes också tidigt och ofta utifrån. Den här gången ligger moderkakan i framvägg, alltså innanför magmusklerna, annars ligger oftast moderkakan i bakvägg, mot ryggen. När moderkakan ligger i framvägg dämpas alla fosterrörelser, förstagångsföderskor känner ofta inte ens sparkar förrän i sista veckorna. I början kände jag bara rörelser på ena sidan men nu är det oftast väldigt lågt ner på magen det buffas. Som tur är har vi lyckats tajma så att Hans iförrigår kände de första riktigt hårda sparkarna, samtidigt som jag. Det är romantiskt och känslosamt!

Förra veckans ultraljud visade att barnet (för nu är det ju i princip en riktig bebis i magen) mår bra och att ALLT är som det ska vara. Övre gommen är ihopvuxen, hjärtat slår fint, alla mått på ben, huvud och armar är proportionerliga och vi kunde räkna till 10 fingrar och 10 tår.

BF (beräknad födsel) blev flyttat en dag från 21/10 till 20/10 men vi fortsätter att byta vecka på fredagar eftersom det är mysigt att avsluta veckan med att ligga i sängen och fylla i vår graviddagbok på fredagskvällen.

Det är några som nyfiket snokar för att få reda på könet på bebisen så jag kanske ska berätta här på bloggen?

Vad tycker ni? Vill ni veta könet?

Previous Post Next Post

You Might Also Like

Skriv kommentar

  • Svara Anna Norling 31 maj, 2010 at 23:11

    Jaaaaa såklart vi vill:) Hmm ska man gissa…? eh jag tror på en liten tjej eller pojke…eller tjej..eller…..nej berätta!!!

    [Svara]

  • Svara Lisen 31 maj, 2010 at 23:25

    Klart att du skall berätta nu 🙂 är så nyfiken. När jag var på gran canaria i v 26 med Elise så var de massa hårda sparkar och volter, men efter jag kommit hem så tog de 4 dagar innan jag kände. De va 4 långa dagar!! Hon var väl i jet lag 🙂

    [Svara]

  • Svara Anna 31 maj, 2010 at 23:43

    Ja, vi vill veta könet!

    [Svara]

  • Svara Jennie 1 juni, 2010 at 04:52

    Jajaja, vi vill veta! Oh sa spannande. Jag gissar pa en tjej.

    [Svara]

  • Svara Josse 1 juni, 2010 at 07:08

    Jag är väldigt nyfiken så du får gärna berätta vad det blir hihi.. 🙂

    [Svara]

  • Svara Jennyn 1 juni, 2010 at 07:52

    klart man är nyfiken på vad det blir för ett mirakel denna gång

    [Svara]

  • Svara Linda 1 juni, 2010 at 08:00

    Klart vi vill veta könet 🙂

    [Svara]

  • Svara anna 1 juni, 2010 at 08:18

    jaa det är jätte spännande! 🙂

    [Svara]

  • Svara Lotta 1 juni, 2010 at 10:08

    Gissar på ett litet flickebarn! Berätta!!!

    [Svara]

  • Svara MansonDust 1 juni, 2010 at 10:10

    Jag vet, jag vet ! 😀 Hihi.

    Jag hade moderkakan i framvägg med första barnet, men jag kände sparkar jättebra hela tiden. Första rörelserna kom i v 12, sen kände jag hårda sparkar från v 21 ungefär. 🙂 Med de andra har jag haft moderkakan i bakvägg, har känt sparkar från v 17 ungefär. 🙂 Så det var inte så stor skillnad faktiskt.

    [Svara]

  • Svara Alfva 1 juni, 2010 at 10:57

    But åff kårse! Vi är ju jättenyfikna!

    [Svara]

  • Svara Louise Kjellberg 1 juni, 2010 at 12:33

    Jaaaa, sägsägsäg rå!

    [Svara]

  • Svara Mickis 1 juni, 2010 at 13:01

    Ja berätta!! 🙂 spännande som tusan… jag tror att det kanske är en liten tjej! ?? Men jag brukar alltid gissa fel! Därför kanske det är en kille? haha

    [Svara]

  • Svara Klara 1 juni, 2010 at 16:33

    Ja, du får jättegärna berätta vad du har för en liten i magen. Man kan ju inte annat än säga att man är lite nyfiken, men ”bara” lite…;)
    //Klara

    [Svara]

  • Svara M.H 1 juni, 2010 at 21:07

    Ansluter mej till den nyfikna skaran 🙂 såg en”I love candy” syskonvagn riktigt cool !

    [Svara]

  • Lämna kommentar