Simskola på Kipriotis Maris med Trampoolin
Förra veckan när vi var på Kos hela familjen så gick de små barnen (Sixten och Baxter) på hotellets simskola. Jag är så himla glad och nöjd att jag känner att jag vill dela med mig om det!
När Sixten var liten så gick vi två omgångar i babysim. Den sista var på hösten 2010 och jag var höggravid med Baxter i magen och hade svårt att nå ner till botten av bassängen utan att få kramp i vaderna minns jag. Baxter fick aldrig gå på babysim och även om jag flera gånger har varit nära att boka simskola här i Stockholm senaste året så har det av olika orsaker inte blivit av.
Jag har inte känt mig stressad av att barnen älskat sina puffar och inte alls varit intresserade av att simma däremot minns jag hur glad jag själv blev när jag lärde mig simma och jag har längtat efter att få se mina barn uppleva den känslan. För mig som har två barn så tätt så finns det förutom det självförtroende man får av att kunna simma också en säkerhetsaspekt i att kunna simma. Jag tycker inte om att vara ensam vuxen med båda barnen när de ska bada. Det är dessutom, precis som med skidåkning, mycket roligare att bada när man känner sig trygg i miljön.
På Kipriotis Maris på Kos så är det företaget Trampoolin som håller i simskolan för alla nivåer. Upplägget för barnens kurser är att man är en vuxen per barn i bassängen och max 8 barn per grupp. Sixten och Baxter var med i 5-årsgruppen Pollys Poolare. Hotellets pool är uppvärmd och till och med jag som är största badkrukan trivdes i vattnet. Eftersom poolen var så varm så tränade barnen massor mellan lektionerna, precis så som jag vill att mina PT-klienter ska göra.
Vi hade 30 (fast egentligen blev det 45 lyxiga) minuter lektion varje morgon kl 09.30, när poolen fortfarande var tom på andra barn. Varje lektion startade och avslutades likadant och däremellan repeterade vi alltid några moment. Varken Sixten eller Baxter kunde simma överhuvudtaget utan puffar, de har inte ens velat prova att flyta på rygg tidigare men efter bara en lektion med så pedagogiska ledare och roliga och stimulerande övningar så släppte det verkligen för båda. I slutet av veckan fick barnen möjlighet att ta simmärken, något som jag verkligen sett fram emot eftersom jag är uppvuxen med det på Eirabadet och Gustavsvik i Örebro där jag är uppvuxen.
Båda barnen klarade till slut både Baddaren Grön, Baddaren Blå och Silverpingvinen. Silverpingvinen innebär att man ska kunna hoppa i från kanten, plocka upp något från botten, flyta 10 sekunder och simma 10 meter på valfritt sätt. Sixten klarade det på första försöket men Baxter trodde själv inte att han kunde så det gick först åt mycket energi till att få honom att förstå att han kan. Precis som med vuxna och träning. 🙂
Nu har vi verkligen fått mersmak på det här med simning och jag ska verkligen jobba för att hålla i deras intresse för att simma även i mörkt, kallt Sverigevatten. Men man ska ju leva som man lär också…
I sommar ska vi åka till Lalandia i Danmark, ett stort vattenland. Det får bli en bra belöning om vi alla tre tränar på att simma även i Sverige tills dess!