Lofsan, Resor, Sixten

Österlen i mitt hjärta

Sixten och Hans sover båda två i soffan bredvid mig så jag stjäl lite datortid innan jag somnar jag med. Vi är i paltkoma alla tre efter en fantastisk middag bestående av grillad fläskfilé med hemmagjord potatiskroketter à la Mauro Scocco i Pluras kök som gick på TV i våras. Till efterrätt hade Hans gjort hemmagjord mascarponedessert med färska jordgubbar. Det är bra att vara tillsammans med en man som har matlagning som hobby, jag önskar att jag också tyckte om att laga mat…

Min syster Elin och Sixtens morfar har lekt järnet med Sixten hela kvällen och vi dansade massor i vardagsrummet. Sixtens senaste grej är att lite lagom böja på knäna i takt till musik. Han backar gärna in mot någon med rumpan först, stannar någon decimeter ifrån och sedan böjer och sträcker han på benen om och om igen tills han ser något spännande som en ON-knapp på TV:n eller volymratten på förstärkaren som stjäl hans uppmärksamhet. Knäböj kommer nog att bli vinterns coolaste danssteg på nattklubbarna…

I förmiddags var Sixten och jag utomhus i trädgården i över en timme. Vi åt äpple från äppelträdet, plockade grus, hoppade i vattenpölar och var allmänt naturiga. Hemma så får han ju aldrig gå själv någonstans, det är alltid vagnen som gäller eftersom vi bor som vi gör, mitt i stan så det är lyxigt för både honom och mig att bara kunna öppna ytterdörren och gå ut. Istället för att ta sig in och ut ur hissen, öppna tung port o.s.v. är det mest komplicerade att lista ut hur man går i gummistövlar…

När Hans sprungit klart sina intervaller piskade jag honom på altanen med lite snabb styrketräning samtidigt som Sixten coachade med sitt lite nonchalanta ledarskap. Han tyckte inte pappa gjorde rätt och ville gärna visa den korrekta kettlebellstekniken. Han är ödmjuk den killen…

Lunch åt vi på Olof Viktors inne i konstgalleriet. I somras vara huskatten bara en liten unge men hon har vuxit på sig nu och Sixten som absolut inte är van vid djur fnittrar högt vid åsynen av ”kissekatten”. Sixten och Hans spexade järnet vid bordet. Sixten tycker att pappas hår är sååå stickigt men kan ändå inte hålla fingrarna borta, Hans hämnades genom att kittlas med en tumstock. Då kontrade Sixten med att applådera, så eliminerar man en fiende.

Vi åkte den längre kustvägen till Simrishamn, landskapet ligger helt öde nu jämfört med i somras och det gick stora gäss på havet, nu är det höst! Sixten blev sådär höstigt rosig om kinderna på eftermiddagen när vi lekte med hans kompis Tyra hos grannen. Tyra är en glad Jack Russel som leker jättefint med Sixten. De delar boll och jagar i kapp, Sixten bara garvar och går runt och säger ”vovov” eller skäller precis likadant som Tyra. Båda äter grus också.

Previous Post Next Post

You Might Also Like

Skriv kommentar

  • Svara Lisen 11 september, 2010 at 08:19

    Låter så skönt att åka bort. Blir sugen på att ta en sväng till landet i veckan. Fina ni är. Ad blev det för overall nu då? För vist hade ni köpt en? Kram

    [Svara]

  • Svara Agnes 11 september, 2010 at 11:50

    Underbara bilder!

    [Svara]

  • Svara Louise Kjellberg 11 september, 2010 at 14:06

    gud så skönt det ser ut, jag hoppas verkligen att du mår precis lika bra som du ser ut att göra!!

    [Svara]

  • Svara Anna 12 september, 2010 at 03:09

    Härligt! Snacka om att du har gravid-glow nu, du strålar!

    [Svara]

  • Svara Sofie 12 september, 2010 at 19:43

    Åh, det är inte mycket som slår Olof Victors surdegsbullar….Gott!

    [Svara]

  • Lämna kommentar