Lofsan

Om min egen träning

I år unnar jag mig lyxen att träna väldigt prestationsinriktat. De första åren efter mina två graviditeter har jag fokuserat stenhårt på att bygga upp stabilitet, rörlighet, kondition och styrka för att återställa det graviditeterna ställt till med. Jag har haft dubbelt upp med tanke på att det bara är 4,5 månad från att Sixten föddes till att jag blev gravid igen och även om jag intalade mig själv att jag återhämtade mig däremellan så är det först nu, 3,5 år sedan Baxter föddes som jag på riktigt känner att kroppen är med mig. Små saker som att inte bära barn på vänster höft längre, starkare bäckenbotten som både orkar ett lopp och en förkylning med hosta och att sova hela nätter som standard gör otroligt mycket för min kropp.
 
 Jag är så glad över att jag lyckats komma så pass stark och lycklig igenom de 5 senaste åren och att jag haft tålamodet att kunna se långsiktigt på både min träning, kropp och prestation. I vissa perioder har jag motiverats av viktnedgång, andra ren fåfänga. Nu känns det superhäftigt att varken behöva träna för att gå ner graviditetskilon, få ihop magmusklerna igen eller mer och synligare muskler utan bara fokusera på att prestera.
 
 Jag vill bli uthålligare. Starkare. Modigare. Det är lyxigt för mig att äntligen känna så och slippa ta hänsyn till den postgravida kroppen som så gärna görs sig påmind annars!
 
 Jag genomför de sista träningspassen inför Stockholm Marathon nu. I lördags sprang jag det sista långpasset innan loppet. En halvmara i den fart jag planerar att hålla dubbelt så lång sträcka nästa lördag. Det kändes oväntat bra och som vanligt vet jag att min utmaning är att inte gå ut för hårt. Det första varvet av Stockholm Marathon är en dans på rosor jämfört med andra. 4.02 sprang jag på förra året, ett spontant lopp utan förberedelser. Denna vinter och vår har jag lagt 100% fokus på uthållighet och skadeförebyggande styrketräning. Egentligen är Stockholm marathon bara ett delmål på väg mot Åre Extreme i juni men ju mer vi närmar oss marathon desto mer längtar jag efter att få testa formen.

Previous Post Next Post

You Might Also Like

11 Kommentarer

  • Svara SpringSara 19 maj, 2014 at 21:35

    Åhh, ska bli så kul att följa dig på maran! Heja!

    [Svara]

  • Svara Caroline 20 maj, 2014 at 09:36

    Tack! Tack! Tack!
    Behövde verkligen detta inlägget. Det är inte ens 10 månader jag fick barn. Det är okej att jag inte är tillbaka. Om 3år, då kan jag byta inriktning på min träning.
    Nu fortsatt fokus på att få tillbaka en hållbar kropp.
    Som vanligt huvudet på spiken.
    ❤️❤️

    [Svara]

  • Svara Ida 20 maj, 2014 at 10:13

    Hejsan! Du är en sådan otrolig förebild Lofsan! Kan du inte tipsa mer om skadeförebyggande träning för löpning? Och lite hur dina veckor ser ut med långpass osv? Jag ska nämligen springa marathon i november och behöver tips då min kropp har en tendens till att få löparknä, benhinneinflammationer, hälseninflammation osv. Många kramar Ida

    [Svara]

  • Svara Hannah 20 maj, 2014 at 11:15

    Bra inlägg, du är en inspirationskälla!

    [Svara]

  • Svara Hanna 20 maj, 2014 at 11:32

    Hej!
    Jag behöver råd från ett proffs! Födde mitt fjärde barn för en månad sedan ( kejsarsnitt) och har en muskelseparation på ca 2 cm. Gör dagligen övningar från Katarina Woxneruds ”mammaappen”. Fokus ligger ju på att stärka upp de inre magmusklerna och om jag förstår rätt ska man inte börja med ”vanliga” magövningar förrän man tränat sig igenom samtliga nivåer i appen vilket tar minst 2 månader om jag följer rekommendationernna. Har även Olga Rönnbergs bok ” träning för nyblivna mammor” och Olga menar att man kan börja med hennes första program 1-2 v efter förlossningen. Första programmet innehåller bland annat plankor ( basplankorna) som väl får räknas till ” vanliga” magövningar?! Känner mig förvirrad! Vill komma igång och träna ordentligt samtidigt som jag inte vill sabba något genom att gå för fort fram… Både Olga och Katarina är ju duktiga på mammaträning så ett råd från ytterligare en kunnig person skulle betyda mycket!!!

    Tack för en superbra blogg som jag får massor av inspiration från!

    [Svara]

    Emma Reply:

    Tar mig friheten att svara på det här.
    Olga och Katarina har helt olika tankar kring mammaträning och jag skulle välja det spår du känner tilltalar dig.
    Katarina är naprapat, hon har en helt annan utbildning än Olga som ”bara” är en erfaren PT. Forskningen visar att stabiliserande träning är effektivt vid smärta och några studier har visat att transversusträning kan minska diastas. Det finns andra studier som visar att det är oerhört svårt att isolera transversus och att det inte fyller någon direkt funktion att träna den ensamt, du aktiverar den i all bålträning.
    Jag tror inte det behöver bli så svart eller vitt men med en delning skulle jag inte träna raka bukmuskeln dynamiskt, tex situps. Samtidigt tror jag inte att man behöver vara rädd för att träna. Läs Guidols inlägg om bålstyrka för lite mer kött på benen och bestäm utifrån vad som känns bra för dig!

    [Svara]

    Hanna Reply:

    Tusen tack Emma!! Ska läsa vad Jakob G skrivit imorgon!

    [Svara]

  • Svara Jeanna 20 maj, 2014 at 20:36

    Intressanta tankar om periodisering. Och håller med, det låter som ett lyxläge! Maran kommer att gå grymt.

    [Svara]

  • Svara Kristin 20 maj, 2014 at 22:21

    Hej!
    Tack för en inspirerande blogg! Jag undrar om ni skulle kunna köra en löparskola för halvmarathon? Jag siktar på Sthlm halvmara i höst. Vore gott med ett ordentligt träningsupplägg! Och kanske intresse finns för marathon också?

    [Svara]

  • Svara Karin 21 maj, 2014 at 12:34

    Tack för detta välbehövda inlägg! Min son är snart 14 mån och ett syskon till honom kommer i september 🙂 Jag tror att jag hade tur som kom tillbaka till min (utseendemässigt) vanliga kropp snabbt efter mitt första barn men jag kände definitivt att jag inte hade densamma inre bålstyrkan eller knipet för den delen…. Tränar styrketräning 3-4 dgr i veckan, liksom första graviditeten, men kommer nog att ta det lite försiktigare denna gång efter förlossningen och träna mer uppbyggande än av ren fåfänga. Man kan ju se bra ut på utsidan även om insidan inte är som den ska.

    [Svara]

  • Svara Aniika 22 maj, 2014 at 22:32

    Lycka till på maran! Jag håller tummarna för nytt världsrekord… 🙂 Kram

    [Svara]

  • Lämna kommentar