Lofsan

Om att bara vara

Haha, jag fick frågan i morgonens blogginlägg om jag typ ”bara är” nånsin och inte är så prestationsinriktad. Alltså, de som känner mig på riktigt skulle nog enat hävda att jag är den lataste personen i gänget. Jag lyfter ogärna rumpan från soffan när jag kommer hem från jobbet. Jag har inga problem med att tillbringa ett par timmar i soffan slösurfandes på Iphone men sen huruvida jag gör ett blogginlägg om det är en annan fråga. Jag själv tycker att det är rätt trist att läsa ”vardagstråkiga” blogginlägg hos andra och jag är mån om att min blogg ska vara så bra och intressant att jag själv till och med vill läsa den.

Men jag har alltid varit och kommer alltid vara en väldigt intensiv människa, det tror jag är en bra egenskap i min bransch och med mina intressen så att jag skulle bli en hemmasittare som väntar ut dagar kommer aldrig att hända. Inte ens som höggravid har jag känt att livet ”kan passera”. Jag vill njuta så mycket som möjligt av livet och genom att fylla vardagen och helgerna med aktiviteter, vänner och familj så känner jag att mitt liv blir värdefullt. När jag var yngre (innan jag träffade Hans) levde jag ett liv i väntan på något annat och det gillade inte jag. Nu ser jag varje dag som en chans till att göra något kul/nytt/jobbigt/lärorikt/värdefullt/generöst och den chansen tar jag.

Lite luddigt resonemang kanske men sammanfattningsvis: jag sov en timme på soffan efter jobbet idag, åt en BJglass i sängen nyss och ska dricka ett glas oboy framför TV3play. I morgon ska jag köra 9 PT-kunder på raken i gymmet. Jag har mer intensiva perioder under dagen/veckan/månaden och mer tillbakalutade. Vad som syns i blogginlägg är inte hela mitt liv men det som jag tycker/tror/hoppas ska vara inspirerande för er bloggläsare.

Den här lilla människan kom in i mitt liv och lärde mig att det är Här och Nu som gäller. Med Baxter som spelare i laget går det inte att sätta upp strategier och taktik, det är bara att hänga på i hans riktning. Tycker han att det finns utrymme för att jag ska kunna göra saker vid sidan om så tar jag den.

Previous Post Next Post

You Might Also Like

11 Kommentarer

  • Svara anna 1 oktober, 2012 at 22:16

    Åhhh vad jag gillar dig, din livsfilosofi o blogg!! Är själv en ganska ung mamma som älskar att träna, är dock inte lika fit som dig men gillar verkligen att du inte förbjuder något utan tillåter lite av varje…..TOPPEN!!!

    [Svara]

  • Svara Johanna 1 oktober, 2012 at 22:29

    Lovisa, shit vad du inspirerar samtidigt som det är så skönt att känna att även du är mänsklig;) Du har fått mig att leva lite mer här och nu, tjejen som förr ville ha allt planerat in i minsta detalj!
    Tack!

    [Svara]

  • Svara Marullan 1 oktober, 2012 at 22:34

    Skönt inlägg!! Du är toppen! Tack för all den inspiration du delar med dig till oss! Härligt med inlägg som bryter mot det sedvanliga också;)

    [Svara]

  • Svara dentvetydigamamman 1 oktober, 2012 at 23:33

    vet du, det är sådana där detaljer som gör att åtminstone jag känner att ”shit, lofsan är mänsklig också – inte bara superwoman of the world” 😉 (läs det POSITIVT!) så nån gång då och då – hit us – med vardagstråkerier – tycker jag!

    [Svara]

  • Svara Cecilia Fridh 2 oktober, 2012 at 06:37

    Du är bäst.
    Skulle jag vara lite mer som du hade jag varit glad.
    Jag har kommit ur soffan på kvällen, tack vare dig. Nu tillbringar både
    Jag och mannen kvällen i vårt hemma gym. Vi har vilodag på onsdagar och få
    Är det umgås med vänner eller familjen som gäller.
    Du är min idol.

    [Svara]

  • Svara Mia 2 oktober, 2012 at 08:09

    Så klart att alla tar det lugnt ibland, men jag kan hålla med om det du skriver om ”vardagstråkiga” blogginlägg. 🙂

    [Svara]

  • Svara Linn 2 oktober, 2012 at 09:23

    Bra inlägg!! Håller med föregående talare, släng in nåt slappinlägg någon gång då och då så tycker iallafall jag att bloggen får ett ännu större värde! TACK för att du delar med dig och är en sån otrolig inspirationskälla!!

    [Svara]

  • Svara Nadja 2 oktober, 2012 at 09:56

    Så bra skrivet! Delar dina värderingar, allt syns ju inte i bloggen så är det ju <3 Kört hårt idag! Kram

    [Svara]

  • Svara Ingela 2 oktober, 2012 at 20:01

    Härligt skrivet! Har följt din blogg länge men kommenterar sällan… Du är verkligen en inspiration 😀 Jag har själv 3 barn och älskar träning, men unnar mig att slappa och äta gott med!

    [Svara]

  • Svara Jenny 2 oktober, 2012 at 22:16

    Hahaha, tack ska du ha! Det var definitivt svar på min fråga. 🙂 Sen har jag full förståelse för att det inte är lika kul att blogga (eller läsa) om men det känns på nåt vis skönt att höra att även du har såna dagar. 😉

    [Svara]

  • Svara Emmeline 4 oktober, 2012 at 16:23

    Jag är själv av samma typ så jag tycker förstås det är en väldigt bra inställning! Att ha lugnare/mer intensiva perioder alltså.

    Det viktiga är ju att man får varva ner någon gång, med jämna mellanrum. Om man sedan helst vill ha ett par timar ledigt varje kväll eller hela helgen ledig eller en vecka varje månad eller om man bara vill ”slö-göra” beror ju på hur man är som person kombinerat med hur livet ser ut just nu. Mitt liv just nu är t.ex., på grund av distansförhållande och plugg, stenhårt plugg+jobb+träning i ca tio dagar för att sedan vara helt ledig utan en tanke på något annat än att bara vara i fyra dagar. Men för något år sedan var det ledigt varje kväll och köra järnet hela dagen istället.

    [Svara]

  • Lämna kommentar