Lofsan

Några tankar om mat och träning

Kvällens cykelpass gick så grymt bra. Det var andra gången jag körde detta upplägget så nu börjar instruktionerna och känslan sitta. Det är roligt att få bra feedback från deltagarna, varje pass, även så ikväll, är det någon som kommer fram efteråt och säger att jag är en SATS bästa cykelinstruktörer. Sånt gör att jag går på små moln. Det blir samma känslor som när mina PT-kunder eller mammorna på alla mina babyklasser berättar eller skriver hur nöjda de är. Jag är en sucker för beröm, vem är inte det liksom?!

Min nya pulsklocka Quest från Suunto som jag testar gav bra feedback under klassen även om jag inte hinner titta så mycket medan vi kör. Strax över 700 kalorier på 58 minuter inklusive uppvärmning är mycket på lilla mig och det försöker jag äta ikapp efteråt och ladda extra inför. Numer har jag inte så mycket extra depåer fett att ta av så då blir kosten ännu viktigare. Sedan är jag en riktig blodsockerräjsare som inte klarar av dippar. Det går i släkten. 🙂

Det som imponerar mest på mig är att klockan utifrån mina värden estimerar hur lång återhämtningstid jag har efter varje pass. I like!

Jag försöker tänka så här angående mat och träning:

På vardagarna så äter jag för att orka träna, jobba, vara en grym mamma och hustru utan energidippar och humörsvägningar. På helgerna så tränar jag för att kunna äta vad som bjuds, vad jag vill, vad som förväntas utan att behöva reflektera eller ha dåligt samvete. För mig är sociala kalorier viktigt, jag avstår vid andra tillfällen än när det är tillsammans. På en vecka brukar det handla om tre måltider, en på fredagen och två på lördagen. Dessa måltider innehåller sånt som kroppen inte behöver, som till och med kanske kan vara dåligt på sikt men det bekommer mig inte ett dugg. Jag har en bra balans till alla andra måltider på veckan att det fungerar fint ändå och jag slipper så kallade ”hjärnspöken”.

Ingenting är så onyttigt att du inte kan äta det alls och ingenting är så nyttigt att du kan äta det jämt.

Apropå mat: lilla Baxter har satt trippelt rekord i att vara frisk men ikväll kom lite magsjuka på besök. Stackars liten. Och jag blir sympatisjuk och inbillar mig både illamående och magont. Nej, jag känner mig bra än så länge och hoppas kunna vara på jobbet 0615 imorgon bitti. 🙂


Baxter på åretåget förra veckan

Previous Post Next Post

You Might Also Like

5 Kommentarer

  • Svara Jenny 14 mars, 2012 at 23:18

    ”Ingenting är så onyttigt att du inte kan äta det alls och ingenting är så nyttigt att du kan äta det jämt.”
    Tack för de orden! Din blogg är en sån sund och skön kontrast till alla dieter och förbud.

    [Svara]

  • Svara Johanna 15 mars, 2012 at 05:30

    Tack! Du är så tajmad så det finns inte! Precis när jag går och funderar så kommer ett inlägg som passar in i mina tankar!

    [Svara]

  • Svara Helena - Low Carb Mamman 15 mars, 2012 at 06:46

    Vilken sund och bra inställning till mat du har. Jag håller med om att sociala kalorier som du kallar det är viktiga. Jag brukar tänka att när jag blir bjuden på middag så äter jag det jag blir bjuden på. Det är inga problem när man tränar mycket. Jag skulle aldrig kunna leva efter förbud och orubbliga regler om vad man får och inte får äta. Huvudsaken att man har en hälsosam grundinställning och äter bra den mesta av tiden.

    [Svara]

  • Svara lina 15 mars, 2012 at 08:37

    var det i ”så levde de lyckliga” ni skulle vara med? tv-programmet, alltså?

    [Svara]

  • Svara Gunilla Fritz 15 mars, 2012 at 09:08

    Det är verkligen tur att jag ”har dig”, eller jag menar att du skriver den här bloggen. 🙂 Försöker verkligen hitta balansen i träningen och kosten och jag tycker det går riktigt bra. 11 veckor avklarade och jag är fortfarande supertaggad. Så skön känsla. Däremor är jag precis tvärtom mot dig när det gäller sociala kalorier. Jag vill gärna njuta av nåt gott, men då helst hemma i min egen vrå eller med min man. Lite av en ensamvarg kanske. 😉 Sen, nu när målet är att gå ner i vikt, så har jag ju mer begränsat intag av såna kalorier. Kanske blir det skillnad sen, men det tvivlar jag på.
    Hoppas att Baxter mår bättre och att ni andra slipper bli sjuka.
    Kram!

    [Svara]

  • Lämna kommentar