Kostschema eller beteendeförändring?

I december verkar det som om många släpper de “vanliga” kostvanorna och improviserar mer. Kanske är det julfesterna på förskola och arbetsplatsen, några extra dagar i shoppinganda, lite mer stress än vanligt eller bara mörkret utomhus som gör att många hamnar ur balans där man känner att man äter sånt som man egentligen inte vill, behöver eller “borde”?
Jag har funderat mycket kring detta senaste veckorna och jag vill gärna dela med mig några av de tankar jag har kring att vilja ha ett kostschema jämfört med att jobba djupare och mer medvetet kring att ta beslut kring kost.
När jag möter människor som är i processen mot att skapa en balanserad vardag som inte innebär en svartvit kamp i gott/nyttigt/onyttigt/dåligt/hälsosamt/sockerfritt/glutenfritt/magert och så vidare så önskar dom ofta att jag ska ge dom ett schema att äta efter, en manual med måltiderna angivna efter klockan, med innehållet beräknat och drömmen vore nog till och med om jag levererade maten hem till dom. Jag kan verkligen förstå den längtan som man känner när orken och engagemanget till att tänka själv kring mat inte räcker till men jag vet också att ett kostschema inte kommer att vara den väg som ger en hållbar vardag.
Ett kostschema som någon annan ger dig kommer aldrig att kunna matchas mot de makalösa förändringar och resultat som du själv kan uppnå genom att sätta dig ner och göra din egen plan. Om det vore lätt att äta enligt ett förbestämt kostschema eller att äta 100% nyttigt så skulle du redan göra det, eller hur? Jag tror mycket mer på att låta personen framför mig själv ta ställning till vilka tider på dygnet som passar bra att äta på, jag låter också min klient skriva ned vilka livsmedel som hon tycker om och äter ofta av och låter henne gradera dom med hjälp av det sunda förnuftet i hur stor andel av hennes totala kost som varje livsmedel kan utgöra. Sedan tar vi tillsammans ställning kring huruvida det utifrån hennes hennes mål (till exempel är bra för hennes målsättning att öka 5 kilo i muskelvikt) att äta 5 rostissmörgåsar till lunch eller om det finns ett bättre alternativ av de livsmedel som står på listan.
Ett kostschema berättar vad du ska äta, när och hur mycket, men bara för att du håller ett schema i handen så innebär det inte automatiskt att du förändrar ditt ätbeteende eller dina tankar kring mat. Du slutar inte tröstäta bara för att du har ett kostschema, du kommer att överäta när du är stressad i alla fall och du kommer att kompensera din trötthet med mat oavsett. Det är inte handen som håller i schemat som är ansvarig för dina förändringar, det är din hjärna. Och vår hjärna kan och bör vi inte lura. Däremot kan du ge din hjärna kärlek och uppmuntran genom att träna på att göra bra val med handen, att våga lita på ditt sunda förnuft när du väljer mellan livsmedel. Din hjärna tycker om rutiner och vanor, hållbarhet och långsiktighet.
Ett kostschema kan ge dig kunskapen om hur du bör/ska/borde äta men det är din beteendeförändring genom att låta hjärnan vara med och göra kloka val som kommer att göra skillnaden. Jag förespråkar en mer medveten tankeföring kring varför vi äter istället för att tvärtom omyndigförklara hjärnan genom ett schema. Det är inte upp till mig som coach att berätta för andra hur dom ska äta, det är du som ska fundera över hur du äter nu och på vilket sätt du kan förändra och förbättra dina vanor. Istället för att starta om på ny kula varje måndag eller i januari varje år med ett kostschema så vill jag att vi ska jobba med den vardag vi har redan idag, att utgå från den och förbättra den. – Hållbart, långsiktigt och stabilt.
Det viktigaste är inte att du äter “rätt” utan att du känner att du mår bra när du äter. Om du mår bra av att äta enligt ett kostschema så fortsätt med det, är det hållbart i längden så är det jättebra! Om du å andra sidan känner att du inte har grepp om din vardagsmat, att du inte mår bra av äta som du gör och vill göra en förändring så var inte rädd för att ta hjälp. Det är svårt, det är vi många som vittnar om, å andra sidan så är vi många som jobbar med kost som är riktigt duktiga på stötta i beteendeförändringar. Och om tröskeln till att ta hjälp utifrån är fortfarande är för hög, ta hjälp av någon i din närhet. Din partner, din syster eller bror, en kollega eller vän. Prata om mat, fråga hur andra känner, be om stöd kring ditt ätbeteende.
Det är aldrig för sent att bryta en vana eller att starta om en vardag och livsstil. Varje dag är en ny dag, varje måltid är en möjlighet till att göra ett bra val.

Ett steg i taget mot en balanserad vardag där mat är en självklarhet utan att ta upp all energi