Lofsan

Hur vi gör

Lotta/Vimmelmamman frågar idag om hur jag och andra familjer löser familjepusslet för att få ihop alla delar. Hon skriver ärligt och rakt om att ha prestationsångest kring sitt hem och den fina ytan. Och med den passning hon ger mig och de frågor ni bloggläsare ställer i bland så tänkte jag berätta hur vi gör för att få ihop alla delar i våra liv. Det vore roligt att höra hur ni tänker och vilka prioriteringar ni gör!

Vi har kommit överens om att vi båda ska få göra karriär samtidigt. När jag var föräldraledig så kunde Hans jobba mer men nu när vi är i samma sits med högt siktade planer så hjälps vi åt så att vi båda ska ha de bästa förutsättningarna till att kunna prestera. Jag har satsat på att ha min arbetsplats väldigt nära så att jag ska slippa restid. Det innebär att jag har barnens förskola, Rosa Skrot och butik inom 250 meter. Jag har valt att schemalägga mitt arbete på 6 dagar i veckan för att slippa ha så långa dagar så jag jobbar på söndagar också. Det gör att jag kan vara mycket med barnen på eftermiddagarna. Hans kan styra sina tider själv och kan vara på jobbet klockan 06 om han vill och hämta barnen klockan 15 om han vill. Vi hämtar och lämnar på förskolan ungefär lika mycket men varannan vecka skjutsar och hämtar Hans Tom ute i Nacka så då blir det ett lite större projekt. Vi delar upp VAB mellan oss så att den som har den minst olämpliga dagen att vara ledig på är hemma och ofta delar vi på halva dagen. Jag kan jobba hemifrån med bloggen, svara på mail och liknande men PT-kunder och mina idrottslektioner är svårare att vara hemma ifrån.

Hans är väldigt pedant med vår lägenhet och är den som städar, diskar, lagar mat och fixar allt sånt. Varannan vecka har vi hjälp med storstädningen av en städerska och när vi behöver storhandla brukar vi beställa mat via nätet eftersom det inte är helt lätt att storhandla inne i stan. Vi får mycket hjälp med barnen tex när jag jobbar på helgen eller på kvällarna av mina föräldrar, syskon och vänner. Vi alla hjälps åt så att barnen ska ha det bra och känna att deras sociala nätverk är stort och starkt. Det fungerar väldigt bra för oss och barnen kan till och med sova utan mig och Hans nu. Vi har tagit ett teg i taget för att kunna ge barnen tryggheten att kunna frigöra sig från oss. De är vana vid att lyssna på andra vuxna och ofta så fungerar barnens rutiner som till exempel nattning bättre inte jag är med. Vi har ofta med oss barnen till gymmet när vi tränar eller springer med barnen i löparvagnen om vi inte har besök av familj eller vänner som är med barnen under tiden. För oss är det het naturligt att leva på det här sättet och jag älskar varenda sekund. Jag älskar att ligga på soffan eller i sängen, helst flera timmar per dag. Som tur är tycker barnen lika mycket om att bara hänga som jag. Så när Hans går runt och fixar och donar härhemma så ligger barnen och jag sked i soffan. 🙂

Jag är verkligen mån om att skapa mig och barnen ett liv som är fyllt av glädje och kärlek. Jag satsar mycket kraft och energi på att vår vardag ska se ut exakt som jag vill ha den och jag är beredd på att gå långt i den strävan. Vi lever bara en gång och jag är mån om att varenda dag ska vara en dag som gjort mig och barnen gott i hjärtat.

Previous Post Next Post

You Might Also Like

14 Kommentarer

  • Svara Fokuserad Energi - Lotta 13 maj, 2013 at 15:20

    Härligt och ärligt inlägg om vardagen och balansen:) tack för att du delar med dig!

    [Svara]

  • Svara Annah 13 maj, 2013 at 15:28

    Blir så glad av din filosofi kring familjelivet och att läsa hur ni lyckas med livspusslet med två karriärer. Ni verkar ha ett härligt liv tillsammans och kompletterar varandra bra!

    Ha en härlig dag!

    Kram
    Annah

    [Svara]

  • Svara noomi 13 maj, 2013 at 15:50

    Det märks i hela din energi, både på bloggen och i TV-programmet ni var med i, vilken fin och kärleksfull mamma du är. Det är en stor anledning till att jag läser din blogg dagligen.

    Kram från en annan mamma

    [Svara]

  • Svara Malla 13 maj, 2013 at 17:19

    Vi jobbar på samma ställe och jag tränar till 90% under mina luncher vilket gör att jag sällan behöver åka bort efter jobbet. Vab tar den som det passar bäst. Butiken bor vi granne med och det underlättar såklart : )
    Hemmet har vi nog inga större betänkligheter över, det är ett gammalt hus som ser ut lite som det gör 😉 Vi städar och tvättar båda två, men är inte så supernoga om det är lite damm i hörnen (inte för att vi är lortgrisar ändå) utan hopplocket sker per automatik varje dag medan middagen står på spisen eller då ungarna lagt sig.
    Planering är såklart A och O när sonen har sina träningar också och eftersom det oftast är mkt som är inbokat – vecka efter vecka så skulle det inte funka om vi inte planerade och kalendersynkade : )

    Ni verkar lösa allt riktig bra!

    [Svara]

  • Svara Sofia 13 maj, 2013 at 19:14

    Du glömde berätta om en viktig grej i småbarnsåren – sömnen! Hur gör ni för att sova gott? Hur många timmar sover du resp Hans? Var sover ni? Jag fattar inte hur ni orkar träna och göra så mycket, jag orkar inte så mycket när jag inte får så mycket sömn jag behöver. Jag får sällan så mycket sömn jag behöver fast mest är det väl mitt eget fel, mina kids på 1 och 3 år sover rätt bra i sina egna sängar men jag tycker det är svårt att lägga sig tidigt när man ska diska, plocka och hålla på när kidsen har somnat, sen vill man gärna götta sig lite med en film eller så…vips är klockan 23:30 vilket är för sent egentligen! Så blir det varje kväll. Suck.

    [Svara]

    Lofsan Reply:

    Jag är väldigt sömnkönslig, Hans är ner tålig och tar alla knepiga nätter. Sixten sover hela nätter numer och allt oftare sover Baxter också 19-07 med bara 1-2 vakningar. Jag har som regel att alltid ligga i sängen 22.30 på vardagar och släcka lampan 23.00 senast. På helgerna brukar jag sova en timme på eftermiddagen medan Hans lagar mat. Det är så himla skönt!

    Både Hans och jag känner oss piggare och gladare av att träna så även om dörren är tung i bland så vet vi att känslan efteråt är oövervinnelig!

    [Svara]

    Sofia Reply:

    Åh, tack för snabbt svar! Låter som vi har det rätt lika ändå…Borde låta pappan ta lite mer nattjobb utan dåligt samvete bara (för det känns som han är mindre sömnkänslig än vad jag är)! Och den där 22.30 gränsen är bra!

    [Svara]

  • Svara Frida 13 maj, 2013 at 20:35

    Jag har faktiskt funderat på hur ni får allt att gå ihop. 😉 Din beskrivning lät så harmonisk och enkel! Men det är nog för att du och Hans säkert ger och tar lika mycket. Så har vi det i och för sig hos oss också, vi är två starka individer med nästan samma intressen. Men när du beskriver ert liv så blir man inspirerad och glad! 😀

    [Svara]

  • Svara Helena 14 maj, 2013 at 06:01

    Tack för att du delar med dig av er vardag!
    Jag och min sambo har en dotter som i september ska börja på förskolan. Jag har funderat mycket på hur det kommer bli, hur vi kommer få ihop livspusslet. Jag tror nog att vi kommer pussla ihop det bra för henne, och även ta oss tid för träning (för det är viktigt för oss). Men det jag funderar på är hur vi ska få tid för varandra?! För att hon ska få korta dagar på förskolan krävs det ju att en lämnar senare (dvs jobbar längre på em) och en hämtar tidigare. Känner ni att ni ses för lite i vardagen, du och Hans? Och hur löser ni det?

    [Svara]

  • Svara SpringSara 14 maj, 2013 at 07:46

    Grymt Lovisa! Härligt att ni har familjen så nära! Vi har inte direkt jättelångt till släkt men det är ändå 30-60 min med bil vilket ju inte gör det tokspontant. Förskola, mataffär och jobb = nära. CHECK!

    22:30 is the new black! 😉

    [Svara]

  • Svara Johanna 14 maj, 2013 at 08:06

    Klok som alltid!

    Livet är ju att pussla, någonstans har man ju längtat efter det när man skaffar familj! Sen är inta alla pussel lika lätta att lägga, vissa dagar saknas bitar och vissa dagar har man turen att ha några bitar över, med god planering och rejält med vilja kan man på bästa sätt se till att pusslet blir bra till slut. Vissa dagar och perioder kan man ta mer och vissa perioder kan man lämna över på den andra hälften.

    Jag gillar pusslet men det kanske är för att det är lagom svårt och vi har anpassat det till vår familj så att alla får njuta av livet på sina sätt! Men även kunna satsa på karriären, när den ena gasar får den andra bromsa, eller så får man gasa båda två om det krävs och då blir det ett klurigare pussel, men ingenting är omöjligt.

    [Svara]

  • Svara Johanna 14 maj, 2013 at 08:07

    eller njuta av livet tillsammans såklart!!!

    [Svara]

  • Svara Frida 16 maj, 2013 at 18:14

    Först och främst;
    Du är en grym förebild och fantastiskt mamma. Jag blir alltid glad och inspirerad av att läsa det du skriver.
    Men jag undrar hur du har hanterat stunder då barnen inte är nöjda/trotsar/är arga. Anledningen till att jag frågar är för att jag själv sitter med en ettåring som förvandlades från en enkel bebis till en krävande bestämd dam. Ändå vill jag ha en till. Ha ha… Hur gör man med TVÅ trotsiga ungar?
    Jag vill ha ork för två barn OCH träning på gym.
    Skriva GÄRNA något om det.

    Tackarrrr!

    [Svara]

    Lofsan Reply:

    Haha, man är glad över att man är väldigt stark och kan sätta gränser eller ha tålamod till att kunna förhandla på ett lagomt sätt. 🙂

    [Svara]

  • Lämna kommentar