Lofsan

Hur bär du ditt barn?

Jag har alltid burit mina barn mycket. Aldrig i famnen utanför hemmet utan alltid i en bärsele. Jag blir nervös när jag ser mammor skjuta barnvagn med ena handen och bära barnet med andra armen. När jag och Baxter var på barnvagnsbio i vintras såg jag en mamma tappa sitt barn ner i stengolvet, en mardröm. Barnet skrek inte. På mina SatsBabyklasser instruerar jag alltid mammorna att använda liggdelen eller babyskyddet till barnet när de går till och från klassen och att de gärna ska använda en bärsele om barnet inte vill ligga på golvet under konditionsdelen då vi mammor kör på en steplåda. Om man ändå har barnet i famnen säger jag att mammorna inte ska använda steplådan utan köra på golvet nedanför. Det är så himla lätt hänt att det sker en olycka och då är det alltid för sent att vara klok.

Vi var med om en hemsk olycka när Sixten var sex månader gammal som för alltid har satt spår i min själ. Många besök på Astrid Lindgrens barnsjukhus blev det och vi lärde oss mycket. Det var ju inte en fallolycka från en famn men känslan av att se sitt barn på en brits med gips från till höft är resultatet ändå.

En läkare på Astrid Lindgren berättade för oss att den vanligaste orsaken till benbrott och hjärnskakning på barn under 2 år är fallolyckor. Det låter ju inte så konstigt. Sedan lade han till att det är vanligt att familj och vänner inte får veta orsaken; föräldrarna skäms eller vill inte ses som oaktsamma; det är föräldrarna (oftast mamman) som snubblar, halkar eller liknande och tappar barnet i marken. Den versionen får bara läkarna veta.

Så när jag läser artiklar som denna känner jag att föräldrar får göra som de vill, huvudsaken är ju att de använder bärredskap överhuvudtaget. Om det sedan är en sjal eller en BabyBjörn spelar ingen större roll. Någon form av kampanj för hur föräldrarna ska bära sina barn; framåt eller bakåt är ju totalt sekundär när så många föräldrar på stan, i gallerior och liknande bär barnen i famnen och utsätter sig för risken att tappa barnet.

Hur bär du ditt barn?

Sixten 6 månader gammal med gips från tå till höft.

Previous Post Next Post

You Might Also Like

Skriv kommentar

  • Svara Jessica 26 augusti, 2011 at 10:38

    Hej Lovisa!
    Tack för en bra och insprerande blogg med många bra tips!!!
    Jag har en fråga till dig.
    Jag bär tyvärr ofta min son i famnen när vi är ute(kortare stunder, men ändå), precis som du skrev sonen på ena armen och vagnen i andra handen. Nu skäms jag nästan….
    Jag har tidigare burit honom i en babybjörn active, men jag orkar inte göra det några längre stunder. Han är en stadig kille som väger 8½ kilo 5 månader gammal. Har du tips på någon annan bärsele? Den nya Babybjörn? Har du provat den? Kommer inte ens ihåg vad den hette.
    Tack för att du fick mig att uppmärksamma detta INNAN jag har tappat honom!!!!!
    //Jessica

    [Svara]

  • Svara Stina 26 augusti, 2011 at 11:09

    Alltid i babybjörn-selen! Tyvärr börjar lillasyster bli för tung för den nu och vi har inte riktigt råd att uppgradera oss till en som tål tyngre vikter och då blir det nog, tyvärr, att vi måste bära henne i famnen. Bella bärs aldrig. Hon går bredvid eller sitter i vagnen. Skulle en sele för tyngre barn komma våra vägar förbi blir det nog så att Bella kommer bäras mer och det skulle ju underlätta våra utflykter enormt!

    Håller med dig till fullo!

    Kram Stina

    [Svara]

  • Svara Jenny 26 augusti, 2011 at 12:05

    Vår 15-månaderskille bärs väldigt mycket – vi brukar säga att vi är för lata för att hålla på och krångla med vagn. 😉

    Vi bär honom främst i en sele som heter Beco Butterfly – helt fantastiskt bra! Den är väl ganska lik Ergon, men med skillnaden att det är jättelätt att sätta honom på ryggen själv, för den är konstruerad med en extra tygbit mellan barnet och bäraren som gör att han inte riskerar att falla ur då. Så på rygg eller mage beroende på var vi är och hur pigg/trött han är. När vi vandrar eller har mycket ytterkläder så blir det bärstolen, men det är klart bekvämare med selen, det märks att han kommer närmare bäraren och att vikten fördelas bättre då.

    [Svara]

  • Svara Föräldrafitness 26 augusti, 2011 at 12:05

    Usch vågar knappt tänka på allt läskigt som kan hända våra små juveler!
    Tänker även på vad det sliter på de mammor som bär på sina barn samtidigt som de kör barnvagnen.

    [Svara]

  • Svara petra 26 augusti, 2011 at 12:19

    bärsjal, babybjörn eller som ni en ergo carrier! inte fått nåt mail av dig? men förstår om du inte hunnit! på måndag smäller det…

    [Svara]

  • Svara Sofie 26 augusti, 2011 at 13:36

    Ska absolut tänka på detta den dagen det blir en bebis 🙂 Usch, minns när du skrev om Sixtens olycka…Hade precis börjat läsa din blogg då, tiden går….

    [Svara]

  • Svara MansonDust ~ nybliven 4-barnsmamma 26 augusti, 2011 at 16:09

    Jag bär faktiskt i famnen..

    [Svara]

  • Svara Emelie 26 augusti, 2011 at 16:35

    Jag och min kille bär vårt barn (15 mån) på ryggen i en Beco -Butterfly II. En sån som Jenny här beskrev. Kan verkligen verkligen rekommendera den! Så himla enkelt att få upp henne på ryggen själv, hon har älskat att bli uppsvingad på ryggen sen hon var tja, kanske 9 månader. Avlastar superbra. Och man kan även bära små spädisar i den på magen (även stora barn på magen, beroende på vad man pallar).
    Kanske något för dig Lofsan, har för mig att du skrev att du inte kan använda er sele när du är själv med båda barnen!? *Tips, tips* Vill även köpa en bra vävd långsjal, ser så fint och mysigt ut 🙂 Får väl bli till nästa unge!

    [Svara]

  • Svara lotta 26 augusti, 2011 at 16:48

    men det är ju lika farligt om inte värre i fall man skulle ramla med sitt barn fast i sele eller sjal på magen eller ryggen.

    [Svara]

    lofsan Reply:

    Fast då har du ju två fria händer att ta emot dig med…

    [Svara]

  • Svara Jill (mamma till tvillingar) 27 augusti, 2011 at 06:46

    Ute bär vi i Babybjörn. Hemma bär vi i famn men också i sele för iaf jag blir väldigt slut i armarna av att bära hela tiden (har väldigt mammiga bebisar just nu) Vårt problem är eller snarare vår diskussion här hemma just nu handlar om att jag inte törs bära båda i famnen i trappan upp till köket just av rädsla för att halka. Min man tycker att jag är löjlig och jag har inget praktiskt/smidigt alternativ för hur vi ska kunna bära båda ungarna samtidigt på ett säkrare sätt.

    ”Kan du inte ta en i taget” Jo. Klart jag kan. Men hur tryggt känns det egentligen att lämna en 10månaders ensam på ett våningsplan för att lämna/hämta brorsan från det andra?

    [Svara]

  • Svara Mimmi L 27 augusti, 2011 at 19:13

    Jag minns att jag läste om Sixten när det hade hänt, sen tappade jag bort bloggen och har hittat hit igen. Tyckte så synd om er alla då!

    Min 11-månaders åker oftast i vagnen men kortare stunder bär jag honom i famnen. Han är som en mask så jag får hålla honom i ett ordentligt grepp och undviker helst den situationen ute på stan.
    Jag bär honom ofta i Manducan, den är precis som Ergon lite jobbig när man är ensam. När jag bär på magen har jag lärt mig att knäppa ryggknäppet själv eller så haffar jag någon på stan om jag är ute. Ska klura hur jag ska göra för att bära på ryggen då han börjar bli tung. Lägga mig ner på en gräsmatta eller nåt… hahaha.
    2,5-åringen händer att jag bär i famnen korta stunder ibland men hon är så stor så hon klänger fast rätt bra själv.

    [Svara]

  • Lämna kommentar