Sixten, Träning

BF+1: gymmet & barnmorskan

Då är vi på övertid, precis som när Sixten skulle födas. Då var jag säker på att gå minst en vecka över tiden så vi var bortresta till Skåne och kom hem på BF+4. Jag kände mig aldrig redo för att föda när han låg i magen, till skillnad från nu när jag varit ”klar” i flera veckor. De senaste dagarna har jag nästan blivit lite besatt av att vattnet ska gå, närsomhelst och varsomhelst, fast hur stor chans är det att det ska bli så igen?

Jag hoppades att förra träningspasset skulle bli det sista men icke sa nicke, det går inte att pausa livet bara för att en beräkning sagt att man ska föda på en viss dag eller i en viss period. Livet går vidare och så gör också vardagen. Torsdag innebär Sats, som vanligt den här hösten. Jag körde 15 min på crosstrainern, dock utan att varken bli andfådd eller svettig, vill inte pressa hjärtat och blodtrycket för mycket. Efter följde 5 övningspar styrka med fokus på rygg och baksida axel, de musklerna får ta mycket stryk nu när magen är tung. Sixten har dessutom kommit in i en väldigt mammig period så jag får varken gå på toa, äta eller klä på mig utan att ha honom i knät så jag är glad att jag fortfarande känner mig stark och kan träna ryggen. Hur gör andra mammor med två täta graviditeter? De som inte är lika starka? Det är fasen inte lätt.

Idag ska vi äntligen till barnmorskan efter att hon flyttade tisdagens besök. Jag hoppas att hon säger att bebisen är fixerad i position och redo att avfyras. Fast det känns inte så längre. Ett tag, för tre veckor sedan, tryckte det väldigt mycket neråt men senaste veckorna har det inte känts något neråt längre, förutom den där lilla handen som gräver mig i rumpan, inifrån. Det blir en promenad till mottagningen och hem på 6 km, lite gravitationskraft och skumparumpa kanske gör sitt?

Previous Post Next Post

You Might Also Like

Skriv kommentar

  • Svara Alfva 21 oktober, 2010 at 13:13

    Sjukligt nog börjar jag bli avundsjuk. Jag vill också sitta och vänta på att värkarna ska börja!

    Nej just det. Man måste alltså vara gravid först? Åhå – visste väl att jag missat något!

    [Svara]

  • Svara Stina 21 oktober, 2010 at 13:24

    Jag är låååångt ifrån så vältränad som du är och jag har det riktigt tufft – REDAN!!! Två månader kvar!

    Bella är nu 10 månader och jag är helt slut när mannen kommer hem. Jag försöker aktivera mig om dagarna så gott det går och så är det gravidgympa på söndagar varvat med långpromenader (haha, 1 timme är vad mina fogar klarar i dagsläget).

    Kram Stina

    [Svara]

  • Svara Johanna 21 oktober, 2010 at 22:00

    Wow! Snacka om fit-mama! 😀

    [Svara]

  • Lämna kommentar